 Coop blöder – men franchisetagare tjänar miljoner

Samtidigt som Coop blöser så finns det en grupp inom rörelsen som gör miljonvinster och kan göra stora aktieutdelningar varje år.

Franchisekonceptet började som ett sätt att locka butikschefer till oattraktiva lägen.

Nu beskrivs det som går rät mot Coops ursprungstanke som en nyckel framåt.

Andreas Lindberg Text
Jonas Fröberg Text

Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

Följ dina intressen Nyhetsbrev
Logga in
Skapa konto gratis

När Slavko Ilic tog över som franchisetagare på Coopbutiken i Kärrtorp i södra Stockholm för 17 år sedan gick verksamheten med förlust. Men han vände till vinst nästan direkt och har sedan dess inte gjort ett enda förlustår. Butiken går som tåget och han har under sin tid kunnat ta ut regelbundna aktieutdelningar i miljonklassen. De senaste fyra åren har han plockat ut 1,9 miljoner kronor i genomsnitt årligen.

– Det kan låta konstigt men för mig är det ekonomiska inte nummer ett. Det är viktigt men det är framför allt långsiktigheten och friheten som är fördelarna med franchisekonceptet, säger Slavko Ilic.

Coop har haft sitt franchisekoncept sedan 90-talet, men länge i betydligt mindre skala. I dag drivs ungefär 120 butiker med franchiseupplägget, cirka 80 av dem finns i Coop Butiker och Stormarknader, som är Konsumentföreningens Stockholms butiksdrivande dotterbolag.

Fördelningen är upplagd så att franchisetagaren har ansvar för driften genom sitt bolag, medan Coop äger själva butiken – allt från varulager till inventarier och hyresavtal. För detta tar Coop ungefär 30 procent av bruttovinsten och resten går till franchisetagarens eget bolag.

När han skrev på sitt första avtal gällde det i fem år. Nu är han inne på sitt fjärde avtal och hoppas hinna med ett till innan pensionen. Utan långsiktigheten som är avtalen ger hade butiken troligtvis inte varit så bra som den är i dag menar han.

– En ‘vanlig’ butikschef kan jobba ett halvår i vissa fall och sedan lämna. Jag kom in med inställningen att jag skulle stanna här i 15 år. Jag sa det till och med till mina kunder och jag minns att de bara skrattade och berättade hur många chefer det varit här tiden innan.

När han pratar om verksamheten märks det att han är stolt. Han har vänt till vinst, ökat den årliga försäljningen med 25 miljoner kronor och tagit lokala marknadsandelar.

Det senaste räkenskapsåret, efter att ha sålt en tidigare delägd butik, gjorde bolaget en vinst på 1,3 miljoner kronor, varav 1,1 miljoner togs ut i aktieutdelning.

Hur tänker du kring det?
– Den här butiken har gjort en sådan resa, vilket i sin tur har skapat mer pengar till Coop, och det går tillbaka till våra medlemmar genom investeringar i erbjudanden och kundupplevelsen, men också investeringar i butiken.

Had inte all vinst gått tillbaka till medlemmarna om det här var en traditionell butik?
– Ja det tror jag. Om jag tittar på min butik så märker jag att jag har satsat mycket på att få den att fungera som jag vill. Det är en del av den ekonomiska vinsten som jag kan ta ut ur bolaget genom aktieutdelningar.

Leif Linde, ordförande för Kooperativa Förbundet, medger att han var kritisk till konceptet när det var nytt på 90-talet.

– Men jag märkte att det underlättade för många medlemmar att kunna ha en Coop-butik. Då fick jag tänka om. Är det här ett modernt verktyg i verktygslådan, då får vi tänka om.

Varför fungerar det inte utan den typen av lösning?
– Det är ett sätt att rekrytera nya chefer till butiker och orter där det är svårt – och att få folk att ta ett chefsansvar. En drivkraft är ju pengarna. Vi är en del av en samhällsutveckling, säger Leif Linde.

Flera av Slavko Ilics anställda har hängt kvar sedan starten. Kristian Broms Karlsson är ny sedan januari i år.

Så mycket delar franchisebutikerna ut
En genomsnittlig franchisebutik gör enligt Coop vinst med omkring 300 000–400 000 kronor om året i snitt. Men många av dem tjänar betydligt mer. Här är de franchisetagare som tog ut mest aktieutdelning 2022 (Miljoner kronor, rörelseresultat inom parentes):

1. Coop Gustavsberg: 2,3 miljoner kronor (0,3)
2. Coop Kärrtorp: 1,9 miljoner kronor (2)
3. Coop Mariatorget: 1,9 miljoner kronor (0,6)
4. Coop Träkvista: 1,8 miljoner kronor (2,2)
5. Coop Minneberg och Coop Tranebergsvägen: 1,5 miljoner kronor (0,9)
6. Coop Järna: 1,5 miljoner kronor (1,7)
7. Coop Djursholm: 1,3 miljoner kronor (2,7)
8. Coop Gubbängen: 1,3 miljoner kronor (1,5)
9. Coop Askersund: 1,3 miljoner kronor (0,5)
10. Coop Vintertullen: 1,2 miljoner kronor (1,5)

Källa: Dagligvarunytt.

Coop och återbäringen till medlemmarna
En bärande del i KF:s och Coops framgångar under 1900-talet var återbäringen - alltså att fördela överskottet till medlemmarna genom återbäring. 3 procents återbäring gällde fram till 70-talet. Det innebar att runt tre fjärdedelar av vinsten delades ut till medlemmarna årligen - endast en mindre del för nyinvesteringar behölls.

Återbäringen blev en svensk folkrörelse där många satt varje år och räknade Konsumkvitton vid köksbordet.

Återbäringen var viktig för många med låga inkomster.

Franchiseupplägget är en nyckel för att stärka Coop, tror Slavko Ilic. ”Det gav mig möjlighet att satsa och frihet att lägga kraft på att driva butiken som jag vill”, säger han.

Läs mer:
Coops kris tilltar: ”Nu är det upp till varje förening”

Relaterade artiklar
Foto: Ali Lorestani/TT Ekonomi
Sanna: Där Östermalmsborna gömmer sig bakom sylthyllan
2024-04-10
Foto: Pontus Lundahl/TT Ekonomi
Undersökning: Förtroendet för Ica rasar efter kritiken
2024-03-06

Logga in på Dagens Nyheter
För att använda den här funktionen behöver du vara inloggad.
Logga in eller Skapa gratiskonto

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Se våra erbjudanden
Bli prenumerant
Prenumerera
Logga in

Coop blöder – men franchisetagare tjänar miljoner - DN.se

Coop is struggling financially, but franchise owners are making millions and can make significant stock dividends every year. The franchise concept started as a way to attract store managers to unattractive locations and is now seen as a key to Coop's future.